Sussi Andersson

Efter mitt besök hos frissan igår tog jag bussen hem till mamma. Tog upp gratistidningen som låg på sitsen bredvid min och bläddrade lite slött i den tills jag fick syn på ett par fruktansvärda bilder. Bilderna föreställde människor som, enligt dom, hade dött i cancer på grund av rökning. Först blev jag förståss lite chockad över dessa obehagliga bilder, sen blev jag förbannad och fylldes av trots. Dom har ju i de flesta länder redan infört idiotin med att sätta skräckbilder på cigarettpaketen, och nu är det tydligen snart vår tur: Men ärligt talat. Vad håller dom på med? Ska dom sätta sådana fruktansvärt obehagliga bilder på våra cigarettpaket, så varför sluta där? Sätt för allt i världen bilder på skrumplever och våldsoffer på sprit och öl flaskor också då. Och varför inte bilder på människor som dött av fetma på våra gräddpaket, smör, godis, läsk och allt annat som bidrar till viktökning. Min reaktion på denna skrämseltaktik blev alltså motsatsen till vad dom tänkt sig. Jag tänkte: Aldrig i livet att dom ska skrämma mig till att sluta! Ska jag sluta röka ska jag göra det för att jag vill och inte för att folk försöker tvinga mig! Jag ska minsann fortsätta röka i resten av mitt liv bara för detta! Jag tänker spara en normal cigarettask och lägga de nyinköpta cigaretterna i den och kasta bort deras äckliga skrämselpropaganda-askar! Det var min reaktion på det hela. Men det är klart jag tänker sluta. Inte för att dom vill, utan för att jag vill. Jag har helt enkelt inte råd att röka längre, eftersom endast det bästa märket är gott nog för mig. Och nu när jag kommit igång med träningen så är det ju vansinnigt att fortsätta röka med tanke på vad rökningen gör med konditionen. Så. Vilken dag som helst nu....




¡Hasta la vista mis compañeros!